En av bostadsrättsföreningarnas viktigaste uppgifter är att hålla fastigheten i gott skick och i det arbetet utgör underhållsplanen en central del. 

Hela 41 procent av landets bostadsrättsägare anser att skötseln av fastigheten inte är tillräckligt bra. Samtidigt är det få, en av fem, som är fullt insatta i bostadsrättsföreningens underhållsplan. Detta trots att det är en betydande del av föreningens arbete och något som påverkar föreningens ekonomi framåt. Skillnaden är dock stor mellan de som sitter i styrelsen och inte. Hälften av landets styrelsemedlemmar är fullt insatta i underhållsplanen, vilket endast 12 procent som inte sitter i styrelsen är.

– Fastigheten är bostadsrättsföreningens största tillgång och det är därför viktigt att hålla den i gott skick. Det är rekommenderat att vara långsiktig i sin underhållsplan för att inte konjunktursvängningar ska påverka föreningens ekonomi alltför mycket. Under det senaste året har det blivit extra tydligt då föreningar som inte räknat in underhållet i månadsavgiften blivit tvungna att höja den, säger Jonas Nyman, Chef Underhållsplanering på Sveriges BostadsrättsCentrum.

Likt föregående år är energisparande investeringar det som toppar önskelistan för bostadsrättsägare. Mer än en tredjedel efterfrågar investeringar inom området från sin förening. Ökat engagemang bland de boende i bostadsrättsföreningen och hållbara investeringar ligger även det i topp. En tredjedel anser att fastighetens arbete med att sänka energiförbrukningen kan bli bättre och närmare en av fem tycker inte att arbetet som genomförs i dagsläget är tillräckligt.

Landets bostadsrättsägare ser även förbättringspotential i arbetet med hållbarhet och miljö, där 16 procent menar att det nuvarande arbetet inte är tillräckligt och 12 procent uppger att frågan inte diskuteras alls.

– Elkrisen lättade under 2023 men det är fortfarande av väldigt stor vikt att arbeta med energifrågor. Mer än hälften anser att föreningen i dagsläget inte arbetar tillräckligt med energifrågor eller att förbättringspotential finns och det är något som landets styrelser bör ta med sig. Det finns mycket föreningen kan göra för att effektivisera energiförbrukningen. Ett bra första steg är att genomföra en övergripande kartläggning av fastigheten. Men också att göra investeringar i exempelvis solceller och smart belysning, som på sikt kan sänka kostnaderna för bostadsrättsägarna, säger Tommy Pettersson, Chef Projektledning på Sveriges BostadsrättsCentrum.

Text: SBC

Foto: Ann Hedlund

Nabo presenterar en ny ekonomisk analys av bostadsrättsföreningars utveckling mellan 2022 och 2023. Analysen visar på en svår ekonomisk situation med minskat sparande, ökade kostnader och ökade intäkter för föreningarna. Analysen visar också att Brf:ers sparande har minskat med 13 procent från 2022 medan intäkterna ökat med 9 procent. Huvudorsaken till kostnadsökningarna var de kraftigt stigande räntekostnaderna, som ökade med 92 procent jämfört med 2022.

- Räntekostnaderna har haft en stor inverkan på bostadsrättsföreningarnas ekonomi under 2023. Med räntehöjningar på över 90 procent är det förståeligt att föreningarna måste minska på andra kostnader för att kompensera. Nu när räntebanan ser ut att gå ner blir det en ljusning på lång sikt för föreningarna, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo.

Bostadsrättsföreningarnas intäkter hjälptes av elprisstödet men även av ökade lokalhyresintäkter som växte med 9,5 procent, vilket var högre än årsavgifterna som ökade med 8,3 procent. Lokalhyresintäkter tillsammans med intäkter från parkeringsplatser och garage står för 16 procent av föreningarnas totala intäkter, medan årsavgifterna utgör 77 procent. En anmärkningsvärd ökning skedde inom andrahandsuthyrningsintäkter, som steg med 36 procent, ett tecken på att bostadsrättsinnehavarna avvaktar med att sälja sina lägenheter.

Vissa kostnader minskade under året, inte på grund av lägre priser utan på grund av ökad kostnadsmedvetenhet och mer restriktiva beställningar av arbeten och tjänster. Kostnaderna för reparationer sjönk med 10 procent, konsultkostnader med 12procent och fastighetsskötsel, särskilt de rörliga delarna, med 5 procent. Även elkostnaderna minskade med 15 procent tack vare elprischocken som var under 2022.

De stora kostnadsposterna som ökade var främst värme, med en ökning på 10 procent, och vatten, med en ökning på 12 procent. Kundförluster ökade kraftigt, särskilt bland lokalhyresgäster som har det ekonomiskt tufft, med en ökning på 60 procent. Totalt sett ökade driftkostnaderna med 2,5 procent (exklusive ränta) och de övriga externa kostnaderna med 5 procent.

Sammantaget fortsatte föreningarnas sparande att minska med 13 procent, efter att redan ha minskat med drygt 10 procent under 2022. Denna trend väcker oro då underhållskostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren.

- Det är oroväckande att sparandet är så mycket lägre än rekommenderat. För att undvika ökad skuldsättning och höjda avgifter på lång sikt måste föreningarna hitta sätt att förbättra sitt sparande, säger Jonas Gustavsson, Chefsekonom på Nabo.

Tittar man framåt förväntas intäkterna fortsätta öka under 2024, men även driftkostnaderna och de taxebundna kostnaderna väntas stiga. Räntekostnaderna förväntas öka med över 30 procent under 2024, även om Riksbanken fortsätter sina sänkningar.

Tillträdet till en nyrenoverad vindsvåning i centrala Stockholm försenades, men köparen som betalat över 20 miljoner kronor för objektet nekades ersättning i tingsrätten. Nu har hovrätten ändrat domen så att bolaget som sålt lägenheten måste ersätta köparen med nära 700 000 kronor.

En 90-årig bostadsrättshavare i Vallentuna utanför Stockholm har under det senaste året hyrt ut sin lägenhet i andrahand på grund av vistelse på äldreboende och önskade få fortsätta med det, men föreningen sade nej. Nu har hyresnämnden givit 90-åringen rätt, rapporterar Mitt i.

Tidningen Aftonbladet har låtit en privatekonom räkna på hur Riksbankens senaste reporäntesänkning påverkar hushållens bolåneräntor och hur deras ekonomi skulle förändras av en boränta på 3,5 procent längre fram.

En mäklare har fått ett lite annorlunda försäljningsuppdrag norr om Stockholm; att sälja en lägenhet med en boende i som vägrar flytta ut. För att få ut personen som bor där nu krävs att köparen ansöker om avhysning, rapporterade TV4 Nyheterna nyligen.

Det ekonomiska läget för Sveriges bostadsrättsföreningar ser ut att bli problematiskt, trots att första räntesänkningen nu har skett. Detta på grund av att föreningarnas sparande inte håller jämna steg med ökande underhållskostnader och räntor, vilket kan leda till kraftiga höjningar av månadsavgifterna, enligt en analys från förvaltningsbolaget Nabo.

Enligt Nabos analys, som baseras på det ekonomiska läget i 2 250 föreningar, ökar underhållskostnaderna samtidigt som intäkterna ökar men sparandet går ned.

- Den trenden är oroväckande och farlig, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo.

Analysen visar att föreningarnas snittränta på lån låg på 2,5 procent under föregående år, en siffra som inte speglar det nuvarande marknadsläget. Denna siffra förväntas klättra uppåt i takt med att föreningarna anpassar sig till det högre ränteläget, vilket kommer att leda till höjda avgifter för fjärrvärme, vatten och el, skriver Privata Affärer, med hänvisning till Nabos analys.

Jonas Gustavsson förklarar att det fortfarande finns ett tydligt behov att förbättra kassaflödet i föreningarna. För två år sedan ansågs det att föreningarna behövde höja månadsavgifterna med 40 procent i snitt. Med de höjningar som nu har skett kanske vi har hunnit halvvägs.

Det framgår att skuldsättningen i föreningarna sjunker något, vilket Gustavsson menar beror på att styrelserna valt att hålla nere kostnaderna på fastighetsskötsel, reparationer och underhåll.

- Man håller i pengarna helt enkelt, avslutar Gustavsson i Nabos analys.

Sammantaget innebär detta att många bostadsrättsföreningar kommer att tvingas fortsätta att höja månadsavgifterna rejält framöver.  Vi på Börskollen fortsätter att hålla blicken på hur bostadsrättsföreningarna och dess ekonomi tar sig, och hur det påverkar de boende och deras ekonomiska situation.

Text: Börskollen

Foto: Magnus Gotander

Det blir allt vanligare att hyra ut sin bostad, men huruvida det ska vara okej eller inte är Sveriges bostadsrättsägare inte eniga om.

Hur ska en fastighetsägare agera och finns det några proaktiva åtgärder som kan vidtas? En aspekt av fastighetsägaransvaret som av olika skäl hamnar i skymundan är hur kriminell verksamhet inom fastigheten ska hanteras och förhindras. Det är i och för sig naturligt, det är enklare för en fastighetsägare att förhålla sig till att fastigheten ska underhållas/skötas om än att agera på tips om att kriminell verksamhet pågår i deras lokaler eller lägenheter.

Det kan vara svårnavigerat om polisen hör av sig med information eller om det väckts misstankar från boende i huset om att något inte står rätt till. Det kan även finnas svårbedömda gränsfall som en fastighetsägare ändå är skyldig att agera på. Nedan följer ett antal exempel på brottslig verksamhet som en fastighetsägare bör känna till.

• Koppleri/bordellverksamhet – Handel med sexuella tjänster är förekommande i både lokaler och lägenheter oavsett upplåtelseform. Oftast uppmärksammas fastighetsägaren av polisen eller av boende i fastigheten om vad som pågår. Om polisen hör av sig finns det troligtvis ett utredningsunderlag eller bäst av allt en dom som fastighetsägaren kan ta del av. För den här typen av brottslig verksamhet har fastighetsägaren ett straffrättsligt ansvar att göra vad som ”skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra”. Vid underlåtenhet att agera kan fastighetsägaren anses ha främjat verksamheten.

• ”Tryckislägenheter” och folkbokföringsbrott – Ibland lånas lägenheter ut till yrkeskriminella i olika syften, det kan till exempel handla om att tillhandahålla den kriminelle en neutral tillhållsplats inför eller efter utförandet av ett allvarligt brott. Det kan även handla om att tillhandahålla en ”ren” adress för förvaring av stöldgods, vapen, narkotika eller liknande. Lägenhetens adress kan även lånas ut för att personer som saknar egen bostad eller är bosatta någon annanstans ska folkbokföra sig på adressen i syfte att vilseleda olika myndigheter.

• Förvaring av stöldgods, framställning och/eller försäljning av narkotika – Att lägenheter och lokaler används för förvaring av stöldgods eller framställning/försäljning av narkotika är inget nytt fenomen, lagstiftningen som är tillgänglig för fastighetsägare att ta till i dessa situationer har funnits länge och togs fram med den sortens verksamhet i åtanke. Vid den här typen av brottslig verksamhet måste lägenheten/lokalen helt eller till väsentlig del användas för sådan näringsverksamhet eller liknande verksamhet som är brottslig eller där brottsligt förfarande ingår till en inte oväsentlig del. I praktiken behöver lägenheten/lokalen användas som ett redskap eller förutsättning för den brottsliga verksamheten innebärandes att lägenhetens/lokalens lagliga användningsområde sätts ur spel till förmån för den brottsliga verksamheten. På den hyresrättsliga sidan finns förslag om att utöka möjligheterna för en hyresvärd att säga upp hyresavtal om hyresgästen begår brott som försämrar närmiljön eller om bostaden/lokalen används för att begå allvarlig eller omfattande brottslighet.

• Källarförråd och gemensamma utrymmen – Det händer att kriminella förvarar vapen, narkotika, stöldgods och annat i gemensamma utrymmen eller i kapade källarförråd. Syftet är bland annat att minska risken att kopplas samman med det som förvaras. Utrymmena kan även fungera som tillhållsplats eller för att bruka narkotika vilket kan uppfattas som obehagligt och störande.

• Lägenhetsbedrägerier – I och med rådande bostadsbrist i olika delar av landet är lägenhetsbedrägerier vanligt förekommande. Det kan gå till på så vis att bedragaren annonserar en lägenhet som inte finns (eller som inte tillhör annonseraren) för uthyrning och sedan försvinner med förskottsbetalningar eller depositioner. Det kan även gå till på så vis att bedragaren har tillgång till en lägenhet och kan medverka vid visningen av den för att på så vis vagga in den tilltänkta hyresgästen i en falsk trygghet.

Hur ska fastighetsägare agera?

I vissa av ovanstående exempel kan fastighetsägaren, oavsett om det är tal om hyresrätter eller bostadsrätter som verksamheten förekommer i, driva uppsägningsärenden men det är inte helt okomplicerat eftersom det förutsätter att det finns tillräckligt med bevisning vilket kan vara en utmaning samtidigt som det krävs att lägenheten/lokalen helt eller till väsentlig del används för den brottsliga verksamheten. Hur ska då en fastighetsägare agera och finns det några proaktiva åtgärder som kan vidtas?

• Kontakta polis vid misstanke om brott.
• Inför grannsamverkan, gärna i samråd med polis.
• Samla in bevisning för att avgöra om det finns förutsättningar att driva en eventuell uppsägning.
• Undersök förutsättningar för kameraövervakning.
• ”Stör” verksamheten genom utökad närvaro och utövande av tillsyn.
• Vid nytecknande av lokalhyresavtal, granska avtalsparten grundligt och var tydlig i avtalet om hur lokalen får användas.

Avslutningsvis är det viktigt att fastighetsägaren inte förhåller sig passiv vid uppgifter om att det förekommer brottslig verksamhet i fastigheten, för att en uppsägning av en lokal/lägenhet på grund av brottslig verksamhet ska bli aktuell måste fastighetsägaren agera för att inte riskera att förlora möjligheten att driva en uppsägning med verksamheten som grund.

Text: HSB

Bild: Colourbox

Före den 10 juni 2024 skall omröstning ske för Bostadsrättsägarnas Riksförbunds föreningsstämma. Du som är medlem - logga in på vår medlemssida. Där finns röstningsformulär och möjlighet för medlem med kod att rösta. Här hittar du också dagordning, ekonomiska rapporter och valberedningens formulär.

Har du missat koden emaila oss Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

En man beviljades bolån hos banken Nordea för köp av en bostadsrätt utanför Stockholm. Dock visade det sig att lägenheten egentligen var en hyresrätt och banken krävde därför mannen på ersättning i domstol. Det rapporterar tidningen Hem & Hyra.

Polisen har upptäckt flera fall där mäklare hjälpt kriminella att tvätta pengar. Bara under 2022 ska närmare fem miljoner kronor ha tvättats via fastighetsaffärer. Genom mäklare och bankanställda har kriminella personer hittat ett sätt att tvätta pengar som kommer från brott. Enligt Finanspolisen tvättades över fem miljarder kronor genom fastighetsaffärer under 2022. Detta rapporterar tidningen Dagens Nyheter (DN) om. 

I tingsrätten dömdes en tidigare styrelseledamot i en brf att betala sju miljoner kronor till föreningen, efter att ha varit delaktig i att plundra den. Nu har hovrätten ändrat tingsrättsdomen och höjt beloppet han måste betala till nära tio miljoner kronor, skriver tidningen Hem & Hyra.

Storbankerna försvarar sina marginaler med näbbar och klor. Men det finns knep för att trots allt kunna få ner din bolåneränta.

I takt med att marknadsräntorna har sjunkit har 8 av de 12 största bolåneaktörerna i Sverige sänkt sina rörliga boräntor. Kvar återstår de fyra storbankerna Handelsbanken (börskurs Handelsbanken), Nordea (börskurs Nordea), SEB (börskurs Skandinaviska Enskilda Banken) och Swedbank (börskurs Swedbank).

I nuläget väljer samtliga att avvakta.

- Det kostar mycket för dem att sänka räntan eftersom de har så många kunder med rörlig boränta, säger privatekonomen Christina Sahlberg till Svenska Dagbladet.

Ordna bolåns vd Hemad Razavi beskriver marknaden som trögrörlig.

- Man försvarar hellre sina marginaler än försöker vinna marknadsandelar, säger han.

De flesta bostäder säljs nu för utgångspriset. Samtidigt rapporterar mäklare en tydlig förändring kring intresse och tempo i försäljningar.

Vi har i flera år haft skenande budgivningar på det begränsade utbud objekt som funnits till salu på bostadsmarknaden. Där är vi inte längre, enligt Svensk fastighetsförmedling. I panelen ”Bostadsutsikten” skriver företaget att majoriteten av bostadsförsäljningarna nu landar nära utgångspriset.

Bostadsmarknaden har varit trög de två senaste åren, men nu verkar säljare och köpare ha funnit varandra, enligt Svensk fastighetsförmedling. Drygt 60 procent av mäklarna anser att slutpriset vid försäljning idag blir det samma som utgångspriset. "Resultatet tyder på att en balans är nådd och säljare och köpare har lättare att hitta varandra efter en lång tid av olika förväntningar på prisbilden”, skriver fastighetsförmedlaren. 21 procent av fastighetsmäklarna svarar att slutpriset har minskat och cirka 18 procent att det har ökat i relation till utgångspriset.

Det återspeglar, menar man, den variation som finns mellan objekt, beroende på skick och läge, och även var geografiskt det befinner sig i landet. I ett par andra bemärkelser ser fastighetsmäklarna en positiv utveckling.

- Många mäklare ser just nu ett ökat intresse på visningar och en minskning av försäljningstiden av bostäder, konstaterar Svensk fastighetsförmedlings vice vd Erik Wikander.

- På allt fler ställen har också budgivningarna kommit i gång igen och vi ser under senaste månaderna en mindre prisuppgång som först tog fart i Stockholms innerstad och nu har spridit sig till Stor-Stockholm och Stor-Göteborg, där utvecklingen i resten av landet lär följa med framöver, tillägger han.

Vad vi får se framåt?

- Vi förväntar oss en tämligen stabil prisbild som dock kan variera något på månadsbasis. Det finns kanske en förhoppning hos många om snabba prisökningar, men ekonomin har inte i dagsläget de nödvändiga förutsättningarna för det. Även om inflationen sjunker och räntesänkningar genomförs, är såväl boende- som levnadskostnaderna nu betydligt högre än de var före pandemin, menar Erik Wikander.

En räntesänkning är i vilket fall en viktig signal, menar mäklarchefen. Kanske framförallt psykologiskt, för hela branschen och alla de tusentals människor som både vill, och utifrån förändrade livssituationer behöver, byta boende.

- En räntesänkning ger marknaden en skjuts då fler vågar ta steget mot ett nytt boende, slår Erik Wikander fast.

Källa: Dagens PS

Foto: Magnus Gotander

Vi har nyligen erbjudit juridisk hjälp och fått fin feedback på vårt artbete:

"I've been working with Staffan for the past four years and no amount of gratitude will be ever enough to express how grateful I am to have found him. Despite the many difficult situations we have been through together, he has always shown immense patience and professionalism. Without him I would have literally been lost and would have probably given up on my case. But thanks to him we were able to battle through every single year, no matter how complicated the situation was. I can only recommend him wholeheartedly to anyone wanting to defend his/her own rights as a tenant-owner in Sweden. I wish him a happy and successful continuation of his career and hope he'll have the chance to help many more people like me. Thanks so much Staffan!"

Vad behöver man tänka på innan man sätter upp en pool eller monterar en studsmatta på föreningens mark? En bostadsrättshavare behöver ansöka om tillstånd för att sätta upp en flyttbar pool eller montera en studsmatta på föreningens mark. Om du vill sätta upp en pool eller en studsmatta på din uteplats bör du kontrollera vilka regler som gäller i just din förening.

Enligt HSBs normalstadgar 2023 ska bostadsrättsföreningen främja fritidsverksamhet, stärka gemenskapen och tillgodose gemensamma intressen och behov. Olika typer av lekredskap är många gånger önskvärt hos barnfamiljer. Om flyttbara pooler och studsmattor kan användas med liten risk för skador och störningar kan det vara trevlig för gemenskapen att ge tillstånd till dessa. När tillstånd lämnas bör placering, säkerhet och risken för störningar beaktas. Det kan även vara bra att tänka på att en flyttbar pool innehåller stora mängder vatten som, vid en olycka, kan läcka ut och orsaka vattenskador på bostadsrättsföreningens fastighet.

Vem är ansvarig om skada uppkommer?

Om en skada skulle uppkomma på grund av studsmattan eller poolen kan ägaren till lekredskapet, ofta kanske föräldern till ett barn, bostadsrättsföreningen och tillverkaren i olika scenarier och i olika utsträckning bli ansvariga för skadan. 

• Bostadsrättsföreningen har ett fastighetsägaransvar. Det innebär att bostadsrättsföreningen som fastighetsägare har ett ansvar för att hålla fastigheten säker och se till att den fungerar som den ska och att den inte medför risker för miljön eller hälsan för de boende och utomstående. Det här ansvaret kan aktualiseras när en bostadsrättshavare har ställt upp en studsmatta, flyttbar pool eller annat lekredskap på föreningens mark. Enligt HSBs normalstadgar 2013 svarar även bostadsrättsföreningen för underhållet av gemensamma utrymmen. Om bostadsrättsföreningen väljer att ställa upp en studsmatta eller flyttbar pool på föreningens mark är föreningen skyldig att se till att den underhålls, är i gott skick och att lämplig skyddsutrustning finns. Om skada uppkommer på grund av bostadsrättsföreningens bristande underhåll kan föreningen bli skadeståndsskyldig.

• Föräldrar har ett ansvar för sina barn, en så kallad tillsynsplikt. Det betyder att föräldrar ansvarar för att barnet inte skadar sig själv eller andra. En ägare till ett lekredskap skulle också kunna bli ansvarig för en skada med hänsyn till exempelvis dess placering.

• Tillverkaren kan komma att bli ansvarig för en skada om det är ett fel i själva produkten.

 Det är inte möjligt att ge ett generellt besked om vem som ansvarar för en eventuell person- eller sakskada kopplat till lekredskap utan detta bedöms utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det är dock viktigt att bostadsrättsföreningen är medveten om att fastighetsägaransvaret alltid kan aktualiseras i och med skador och olyckor på föreningens fastighet. Omständigheter som kan påverka bedömningen är vilken vetskap föreningen haft eller borde haft om var poolen eller studsmattan placerats, om tillstånd givits och vad föreningen kunnat göra för att undvika en eventuell skada.

 Reglera ansvaret

Även om föreningen aldrig helt kan friskriva sig från ett eventuellt ansvar i egenskap av fastighetsägare kan föreningen göra mycket för att minska risken för att skada inträffar.

En rekommendation är att bostadsrättsföreningar reglerar ett tillstånd till montering av flyttbar pool och studsmatta i avtal. I ett avtal kan man villkora tillståndet med exempelvis skyddsnät på studsmatta och att en flyttbar pool övertäcks när den inte används. På detta sätt kan man minska risken för att skador uppkommer. En annan fördel är att man i avtalet förtydligar vilket ansvar bostadsrättshavaren har. 

Text: HSB

Foto: Colourbox

En förfalskade handlingar. Två andra sålde lägenheter som inte fanns. Nu är bostadsrätter ett nytt eldorado för bedragare. Att utnyttja bostadsköpare, bostadsrättsägare och bostadsrättsföreningar i bedrägerier har blivit ett växande problem. Arten av bedrägerier är omfattande men har det gemensamt att alla varianter är svåra att skydda sig emot.

I skånska Eslöv har en bedragare vänt sig till Kronofogden och utgett sig för att vara en nyckelperson i en bostadsrättsförening. Efter bedrägeriförsöket, som avslöjades i tid, har bostadsrättsföreningen vänt sig till polisen och en anmälan om urkundsförfalskning är gjord.

Finländska Nora Mäki blev lurad efter att ha skrivit kontrakt för en lägenhet i Henriksdal i Stockholm. Hos HBL berättar hon om chocken när hon upptäckte att lägenheten redan var såld till andra, som bodde där.

- Jag har bott i Edinburgh, London, Dubai och Qatar, och aldrig varit med om något liknande, säger Mäki som arbetar som konsult inom företagskommunikation.

Nu berättar Hem & Hyra om Ali, 27, som köpte en bostadsrätt för 2 miljoner kronor. En bostad som visade sig vara en hyresrätt där det bodde en äldre man sedan 15 år. Fyran på 93,4 kvadratmeter i Sollentuna var till salu för 1,9 miljoner kronor trots att en mäklare värderat den till 3,1 miljoner kronor. Ali fick aldrig se själva bostaden utan förevisades en film och en skiss över planlösningen. En person som utgav sig för att vara ansvarig i bostadsrättsföreningen hanterade affären och en lånehandläggare på Nordea tog hand om Alis låneansökan.Relativt snabbt fick Ali besked om att han beviljats ett lån på nära 2 miljoner kronor.

- Allt såg bra ut. Jag litade på banken och tänkte att allt var som det skulle, säger han.

- Jag var helt knäckt och hamnade på psyket. Det kändes som om det var slut med mitt liv, berättar Ali.

Pengarna hade Nordea betalat ut utan någon kontroll av mottagarkontot. Pengarna gick till den person som ”hjälpt” Ali med affären. Nu kräver Nordea Ali på en halv miljon efter en förlikning där Ali, efter uppgörelsen i tingsrätten, betalar mer än 40 000 kronor i månaden till banken.

- Jag har gått med på överenskommelsen. Annars riskerade jag att de skulle kräva mig på nästan 2 miljoner och då skulle jag hamna hos Kronofogden. Då skulle mitt liv vara över, säger Ali.

Bostadsrättsexperten Ingrid Uggla är inte förvånad, men upprörd.

- Jag tycker att bankerna är oerhört slarviga. Banken borde ha kontrollerat att pengarna betalades in till bostadsrättsföreningen. Man måste kunna begära att de ser till att pengarna sätts in på rätt konto, menar hon. 

Ali avvaktar nu en dom om den som skötte bostadsaffären gjort sig skyldig till grovt bedrägeri. Affären har skett i samband med en ombildning av hyresrätter i en förening där bostadsrättsföreningen svindlats på miljoner. Flera bostadsrätter har sålts till underpriser till personer som inte varit hyresgäster och följaktligen heller inte haft rätt att delta i ombildningen. I nuläget krävs en tidigare ledamot av styrelsen på nästan 10,6 miljoner kronor.

Artikel: Dagens PS

Foto: Colurbox

Byggföretagare har tömt nya bostadsrättsföreningar i Stockholms län på miljontals kronor och banker som fått bostäder i pant vill ha pengarna tillbaka när avbetalningar på föreningslån uteblir, rapporterar SVT Nyheter. Minst ett hundratal boköpare ska ha drabbats.

Nu när borättsmarknaden börjar vända upp är det särskilt ettor som ökar i popularitet, framför allt i Stockholm. Det uppger Boolis marknadschef Josephine Linghammar till Svenska Dagbladet (SvD).